De gamlas vänner 7

Fastigheten består av två byggnader som hänger ihop med en förbindelsegång. Den ena byggnaden är från 1960-talet och den äldre byggnaden uppfördes 1895. Den totalrenoverades 1994.

Framkomlighet

• Entréer kan nås och användas utan att man behöver passera trappor.
• Det finns en tillgänglig gångväg mellan byggnadens entréer och angöringsplats för bilar.
• Fritt passagemått vid entrédörr är minst 0,8 meter.
• Avfasad tröskel vid entrédörr är högst 2,0 centimeter hög och med flack lutning.
• Tunga dörrar eller dörrar med dörrstängare är försedda med automatiska dörröppnare.

Syn

• Oskyddade glasytor är varningsmarkerade i ögonhöjd för sittande personer.
• Oskyddade glasytor är varningsmarkerade i ögonhöjd för stående personer.
• Trappan är kontrastmarkerad på första och sista trappsteget.

Mitt på gångvägen upp mot gamla huvudentrén möts man av en dryga metern hög skulptur i rosa granit. Det är skulptören Eva Langes Hjärtat och stjärnan, som kom på plats 1996. Hon har själv beskrivit den med orden: ”Människan och himlen. Hjärtat, livet, det växande – Stjärnan, himlens avtryck i marken. Hjärtat mitt i stjärnan också en blomma. Hoppas den lockar till beröring.”

Eva Lange har varit verksam sedan 1960-talet. Hon är representerad på flera av de stora muséerna, har haft många uppdrag med offentlig utsmyckning över hela landet och även belönats med priser och utmärkelser.

När Eva Lange inledde sin bana som konstnär var Eric Grate sedan många år en av de ledande förgrundsgestalterna inom svensk skulptur. Hans verk för offentliga miljöer fanns över hela landet och vid sidan av den egna verksamheten fick hans gärning som professor i skulptur vid Konstakademien stor betydelse för den kommande generationen.

1960 öppnades ett nytt vårdboende i anslutning till det gamla i Enskede och några år senare inköptes Grates lilla bronsskulptur De dansande, som placerades vid den nya entrén. Grates skulpturer har beskrivits som pendlande mellan ”…harmonisk klassicism med tunga kvinnogestalter, som utstrålar lugn och harmoni, till expressiva fantasier med trasiga, abstrakta former”, vilket stämmer väl på De dansande.