Dalbon 1

Fastigheten genomgick en omfattande om- och tillbyggnad 1988 och ytskiktsrenovering 2015. Pågående byggprojekt beräknas vara klart hösten 2026.

Framkomlighet

• Entréer kan nås och användas utan att man behöver passera trappor.
• Det finns tillgänglig gångväg mellan byggnadens entréer och angöringsplats för bilar.
• Fritt passagemått vid entrédörr är minst 0,8 meter.
• Avfasad tröskel vid entrédörr är högst 2,0 centimeter hög och med flack lutning.
• Tunga dörrar eller dörrar med dörrstängare är försedda med automatiska dörröppnare.

Syn

• Oskyddade glasytor är varningsmarkerade i ögonhöjd för sittande personer.
• Oskyddade glasytor är varningsmarkerade i ögonhöjd för stående personer.
• Knapparna i hissen kan avläsas taktilt.
• Det finns akustisk information inne i hissen som anger på vilket våningsplan hissen stannar.
• Trappan är kontrastmarkerad på första och sista trappsteget.
• Dörrars placering förtydligas genom kontrastmarkering.

Blackebergs vård- och omsorgsboende ritades i slutet av 1950-talet av Carl Nyrén, en förgrundsgestalt inom svensk arkitektur. Tillsammans med en lärare på Konstfack ordnade han en tävling för avgångseleverna om konstnärlig utsmyckning. Resultatet blev att konstverk i tre olika tekniker valdes ut.

Entréhallen pryds av en stuckolustromålning av Stig Pettersson. Teckningar från norrländska Edeforsen låg till grund för verket. Pettersson skulle sedan under sin långa konstnärsbana komma att arbeta såväl med stora landskap som med små kopparstick.

I samlingssalen fick Eston Hedin utföra en stor fris med abstrakt mönster i sgraffitoteknik. Det innebär att man repar igenom det översta lagret av färg eller lera för att avslöja det underliggande lagret och därigenom skapa ett mönster eller design.

Hedin varierade linjen från tjock och hårt dragen till tunn och prövande, ibland synlig bara som ett spår.

Förutom de båda väggfasta verken valdes fem glasmålningar, utförda i en teknik som använts sedan medeltidens kyrkobyggande med blyinfattat glas. Per Gunnar Thelander har arbetat med glasets struktur och genomskinlighet, med linjer som beskrivits som nerver i en fjärils vingar eller som strålar av ljus från en änglagestalt. Thelander fortsatte att arbeta med glas men blev internationellt känd som grafiker, med utställningar över hela världen.

Utanför entrén finns en skulptur föreställande en kvinna och ett barn (titel saknas). Skulpturen är utförd i brons och placerad på stensockel. Verket utfördes av Annie Wiberg 1972.

I entrén möts man av skulpturgruppen Frihetens fågel av konstnären Marisa Fjärem. Med de universella symbolerna för frihet – fågeln, slå rot – trädet och livets kraft – blommorna, samt hemmet – fågelboet vill konstnären skapa en tredimensionell plats där man kan ta steget in i en sådan harmonisk bild. Hon har arbetat i naturmaterial som trä, läder och mässing.